TURKIET: IRAN I OANNONSERAD MILITÄRÖVNING VID GRÄNSEN - MEDIA

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Irans armé har inlett en oannonserad militärövning vid gränsen till Turkiet, rapporterar flera lokala medier. President Hassan Rouhani uttryckte samtidigt återhållsamt stöd för en turkisk invasion av områden i norra Syrien, som kontrolleras av Turkiets kurdiska ärkefiende YPG.

Hassan Rouhani manade Turkiet till måttfullhet och undvikande av strider i norra Syrien, samtidigt som han uppmanade tidigare kurdiskallierade amerikanska styrkor att lämna regionen, enligt statliga IRNA.

"Turkiet är med rätta oroade för sin södra gräns. Vi anser att man bör agera för att lätta denna oro på ett rimligt sätt. /…/ Kurderna i Syrien bör stötta Syriens armé", sade Hassan Rouhani, som är i allians med Syriens diktator Bashar al-Assad.

Iran har historiskt haft en mildare hållning till kurderna än Turkiet, men motsatt sig kurdisk separatism. Ett sovjetiskt initiativ att upprätta en kurdisk stat i Iran misslyckades och flera rebellutbrytningar har slagits ned under 1900-talet.

USA:s president Donald Trump gav på måndagsmorgonen det hastiga och oväntade beskedet att amerikanska militären drar sig tillbaka från norra Syrien för att ge plats åt miljontals flyktingar in i regionen, för vilka Turkiet ska bereda väg.

Kurdiska YPG, som till viss del beväpnats och finansierats av USA, har varit den bärande militära kraften i norra Syrien i kampen att driva ut terrorsekten Islamiska Staten (IS).

YPG-styrkorna (på svenska "Folkets försvarsenheter") är liksom dess kända kvinnobrigad YPJ (som utgör 40 procent av YPG) en demokratisk rörelse och den beväpnade grenen av unionspartiet Rojava. Turkiet har, som enda land, terrorstämplat rörelsen.

Kurdmilisen uppmärksammades särskilt i samband med befriandet av staden Kobani nära den turkiska gränsen och fritagandet av yazidier i Sinjarbergen i Irak. Mark- och luftstridsstöd gavs då bland annat av USA och samarbetet har därefter fortsatt. YPG utgör i dag den bärande kraften i det semiautonomt kurdkontrollerade norra Syrien och har stridit mot å ena sidan Assadregimen och å andra sidan terrorgrupper som IS och Al Qaida-kopplade Nusrafronten i den spretiga konflikten. Tusentals fångar efter striderna med terrorsekterna hålls fortsatt i YPG:s förvar.

Turkiet går in i Syrien med stöd av Ryssland, medan Donald Trump mötts av hård kritik från allierade både inrikes och utrikes. USA har hotat med hårda sanktioner om Turkiets invasion vållar blodsspillan.

Konflikten mellan Turkiet och kurderna har långa historiska rötter. I grundandet av Turkiet förnekades Kurdistan och kurdernas kulturella identitet konstitutionellt. Kurdiska PKK (Kurdistans arbetarparti), som är terrorklassade av både FN, EU och USA, för ett mer eller mindre öppet inbördeskrig med Turkiet i de östra delarna av landet. Sedan ledaren Abdullah Öcalan greps 1999 bromsades konflikten upp under ett drygt årtionde, för att få ny fart i samband med destabilisering som skett under Syrienkonflikten.

Turkiet har likställt YPG med PKK som en terroristorganisation. Att driva ut terrororganisationer har av president Recep Tayyip Erdogan uppgetts vara det främsta skälet till invasionen, utöver etablerandet av en flyktingzon.