SCB: REGISTERDATA KAN KOMPLETTERA NÄR BORTFALL ÖKAR - AKU-CHEF

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Bortfallen i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), som bland annat mäter den officiella arbetslösheten i Sverige, har ökat över tid, vilket gör statistiken mer osäker. För att hantera de ökade bortfallen arbetar SCB bland annat med att använda mer registerdata som komplement och ser över möjligheterna att svara på andra sätt än via telefon.

Det säger John Kling, enhetschef för AKU, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det finns en gräns för hur stora bortfallen kan vara, även om det inte går att säga exakt var den går. Redan nu händer det att vi på SCB inte kan publicera delmängder av statistik eftersom vi inte får in tillräckligt många svar. Det är rimligt att tro att vi kommer att få leva med höga bortfallsnivåer och då måste vi hantera det", säger han.

AKU är i grunden en kvartalsvis undersökning, där cirka 90.000 personer varje kvartal kontaktas per telefon och tillfrågas om sin arbetsmarknadsstatus. Eftersom det är ett urval finns alltid en osäkerhet, som dessutom blivit större över tid till följd av att bortfallen ökat. 2007 var det under 20 procent som SCB inte kunde få tag på, vilket stigit till runt 50 procent i år. Bortfallen skiljer sig dessutom åt mellan olika grupper, där till exempel unga och personer med lägre utbildningsnivå är svårare att nå.

"Bortfallet har ökat de senaste åren, framförallt från 2010 och framåt. Vad som är en naturlig följd då är att osäkerheten ökar, även om vi kompenserar bortfallen med olika typer av hjälpinformation, bland annat Arbetsförmedlingens register", säger John Kling.

En hel del bedömare har höjt på ögonbrynen när arbetslösheten i Sverige de senaste månaderna stigit lika snabbt och kraftigt som under finanskrisen, vilket inga prognosmakare haft i sina prognoser. Detta har fått vissa ekonomer att fråga sig om de ökade bortfallen kan ha spelat en roll, bland annat eftersom andra data över arbetsmarknadsläget inte verkar ha förvärrats på samma dramatiska sätt.

John Kling säger att man måste ha med sig att AKU i grunden är en kvartalsundersökning, vilket gör att man inte ska stirra sig blind på enskilda månadsutfall.

"Det kan hoppa till. Det har vi även sett längre tillbaka, även om vi noterar att det hoppat mycket, vilket vi också tidigare har flaggat för", säger han.

Han konstaterar också att deras resultat avviker från förväntningarna.

"Inför varje publicering gör vi kvalitetskontroller, men vi har inte sett något som behöver kommuniceras. Men med anledning av de senaste resultaten fördjupar vi analyserna just nu", säger han.

De övergripande serierna håller rent statistiskt, men på mer detaljerade nivåer ökar dock osäkerheten och man måste vara mer försiktig, säger han.

Han tillägger att eftersom det mesta tyder på att bortfallen kommer att vara fortsatt stora arbetar AKU-enheten med att kunna säkra statistikens kvalitet även i framtiden.

Ett spår i det arbetet är att använda sig av de månatliga arbetsgivardeklarationer på individnivå som alla arbetsgivare sedan årsskiftet är skyldiga att lämna in till Skatteverket. Tidigare lämnades motsvarande uppgifter i de årliga kontrolluppgifterna. Statistiken ger en möjlighet att löpande under året se vilka inkomster en person haft och hur mycket skatt som betalats in.

"Vi hoppas på att kunna få bättre precision i våra skattningar med hjälp av de månatliga arbetsgivardeklarationerna. Då skulle vi kunna få aktuell information om en person uppburit lön en viss månad. Med hjälp av detta kan vi göra antaganden om en person är sysselsatt eller inte. Detta är prioriterat hos oss och vi hoppas kunna börja använda i alla fall något av det under nästa år", säger John Kling.

Han påpekar att ett problem med de registerdata som SCB använder i dagsläget för att förbättra sina skattningar är att uppgifterna kan vara upp till 24 månader gamla. Informationen från de nya arbetsgivardeklarationerna kanske däremot skulle kunna vara bara någon månad gammal.

Med hjälp av registerdata kan SCB framför allt dra slutsatser om de personer som inte svarat i AKU. De kan sedan utifrån den informationen ge de personer som svarat olika vikt, för att förbättra precisionen i skattningarna.

"Vi är ödmjuka inför att bortfallet kan fortsätta öka och funderar hela tiden på vad vi kan erbjuda våra användare i stället. Kanske finns det andra källor eller kanske finns informationen redan insamlad på något annat sätt. Vi kanske inte måsta samla in den själva. Vi utvärderar nya möjligheter hela tiden", säger John Kling.

SCB har olika möjligheter att själva välja hur de ska samla in statistik. Just vad gäller AKU finns en tydlig reglering på EU-nivå av vilken statistik som ska tas fram och hur det ska gå till, för att göra statistiken jämförbar mellan olika länder.

En annan möjlighet är att underlätta för dem som svarar i AKU. Lösningen på bortfallsproblematiken har inte bara ett svar.

"Digitalisering är ett - att öka möjligheten för respondenter att svara via ett medium sätt som är relevant för dem. AKU är en telefonundersökning, man skulle kunna tänka sig en möjlighet att även svara via webb. Det är något SCB arbetar med just nu, men det finns dock bland annat kvalitetsfrågor att beakta i detta", säger John Kling.

Han påpekar att detta kanske inte i sig skulle öka svarsfrekvensen, men det skulle frigöras resurser att lägga på de personer som inte svarar och hitta bättre sätt att nå dem.

"Ökade bortfall påverkar inte bara statistiken, utan det är också en kostnadsfråga. Det kan bli för dyrt i slutänden. Vi måste se på vilket sätt vi kan få mest för pengarna", säger John Kling.

Bild: Arbetslöshet

image