LÖNER: SVÅRTOLKAD LÖNEKOLLAPS I APRIL - ANALYTIKER

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Löneökningstakten i Sverige halverades till 1,4 procent i april, till följd av att coronapandemin gjorde att vårens avtalsrörelse sköts upp till i höst, vilket resulterat i att ett stort antal personer är utan nya löneavtal. Statistiken är dock svårtolkad, påpekar Knut Hallberg, seniorekonom vid Swedbank.

"Det är klart att löneökningstakten är låg, men det var ju också väntat. Det är dock väldigt svårtolkat, lönestatistiken kommer att vara väldigt svår att förstå sig på det kommande halvåret. Den kommer förstås att vara låg, men vad innebär det?", säger Knut Hallberg, seniorekonom vid Swedbank, till Nyhetsbyrån Direkt.

Alla löneavtal som löpte ut i mars, vilket omfattar runt halva näringslivet, bland annat den märkessättande industrin, ger nu noll i centrala löneökningar. Detta resulterade i den kraftiga nedgången i löneökningstakten.

I takt med att fler avtal löpt ut under våren kommer allt fler grupper att stå utan nya löneavtal, vilket drar ned löneökningarna ytterligare. Samtidigt finns också motverkande faktorer, som att det framför allt är lägre avlönade som blir av med jobbet till följd av coronapandemin, och när de faller ur statistiken lyfts löneökningstakten.

"En del grupper får också lönehöjningar enligt sina avtal och vi har sammansättningseffekter. De som nu blir av med jobbet är generellt grupper med en svag förhandlingsstyrka som kanske inte hade fått så höga löneökningar ändå. De som företagen vill behålla vill de nog också premiera. Värdet av lönestatistiken är inte jättestort just nu", säger Knut Hallberg.

Han påpekar att det också är oklart hur parterna kommer att behandla den här perioden utan avtal när avtalsrörelsen ska återupptas igen i oktober. De kan då avtala om att kompensation retroaktivt, exempelvis med ett engångsbelopp. Detta bidrar också till osäkerheten.

Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, konstaterar också han att löneökningarna var låga.

"De blir de ju också så klart när man får noll i påslag. Det borde också vara en ganska tydlig åtstramning av hushållens köpkraft, de är ju vana vid att få drygt 2 procent per år i löneökningar. När det nu försvinner, i alla fall under en period, är det klart att det kommer att dämpa konsumtionen", säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

Han tillägger att den låga löneökningstakten dessutom kommer att bli ett bekymmer för Riksbanken, som redan nu brottas med en inflation långt under målet på 2 procent.

Han påpekar också att mycket beror på vad parterna kommer överens om när avtalsrörelsen återupptas i oktober, men i korten finns knappast högre löneavtal än tidigare.

Häromdagen sade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till Nyhetsbyrån Direkt att löneökningstakten måste växla ned ordentligt och att noll inte är omöjligt i denna mycket ovanliga situation.

"Utsikterna för inflationen är väldigt svaga framöver. Det kommer att bli knepigt för Riksbanken, den dag de försöker ta tag i den bollen", säger Michael Grahn.

Bild: Löneökningar och avtal, hela ekonomin

image