FI: kan få omvärdera skuldkrav vid långvarig kris - Braconier

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Vid långvariga kriser tenderar etablerade sanningar att behöva utvärderas. Likt hur det ekonomiska synsättet vändes med 1990-talskrisen så kan en långvarig coronakris exempelvis komma att innebära att Finansinspektionens (FI) krav på bolåntagare ändras.

Det sade FI-chefekonomen Henrik Braconier vid SNS-webbseminariet "Coronakrisen: Vad händer på bostadsmarknaden" som anordnades på fredagseftermiddagen.

Finansinspektionen har infört amorteringskrav i två vändor, 2016 samt 2018, för att stävja hushållens skuldtillväxt. Under flera år fram till 2017 så ökade bostadspriserna 10-15 procent årligen, påminde Henrik Braconier för att därefter ligga relativt stabila i ett par år.

Han sade att hushållsskulderna och bostadspriserna driver på varandra där både bostadspriserna och skuldtillväxten bromsat in sedan 2017.

"Bostadspriser och skulder driver på varandra i en symbios", framhöll han.

Redan 2010 införde Finansinspektionen ett bolånetak för att begränsa en hög belåning sett till bostadsvärde.

Konservativa "kvar att leva på"-kalkyler och att inte yngre förstagångsköpare gått in på bostadsmarknaden med 100 procents belåning har gjort att Sverige står bättre rustat in i coronakrisen, fortsatte myndighetens chefekonom.

I och med coronakrisen har Finansinspektionen meddelat om att banker och hushåll får komma överens om undantag från amorteringskrav till och med juni 2021. Henrik Braconier påminde om att detta ska ses som en ventil och tryckte på att amorteringskrav är en strukturell åtgärd. Men i ett fall med långvarig kris, fall i bostadspriser samt en allmänt minskad skuldsättning, så sker ifrågasättanden av allt. Det skulle då kunna röra även Finansinspektionens amorteringskrav.

Henrik Braconier har samtidigt noterat att bostadsmarknaden hittills förefaller ha fungerat under coronakrisen med en bostadsomsättning som ökat. Framåt är det "svårt att sia om bostadsmarknaden" till följd av den stora osäkerhet som råder rörande den makroekonomiska utvecklingen.

Han sade att det är "rimligt att tro att skulder bromsar in" men fortsätter att växa snabbare än inkomsterna. Vissa hushåll riskerar att få försämrade inkomster, tillade han.

"Hushåll klarar av att betala räntor och amorteringar även vid inkomstbortfall", sade han med påpekande att bostadsmarknaden inte riskerar att medföra förluster för banker medan den kommersiella fastighetsmarknaden är en "större riskfaktor" avseende banksektorn.

Ventilen till hushåll i form av amorteringsundantaget har utnyttjats av cirka 100.000 hushåll. Bidragande till att denna tidsbestämdes åtminstone till sommaren 2021 var för att kostnader för hushåll och banker förenade med processen inte skulle riskera att påverka antalet ansökningar och beviljanden.

Ett par procent av bolånetagarna har utnyttjat denna möjlighet, konstaterade han med tillägg att denna ventil syftat till att stödja enskilda hushåll. Tanken har inte varit att detta ska vara någon stor makroekonomisk stödåtgärd.

Nordea-ekonomen Annika Winsth sade att det var bra att FI var snabbt ute med sin åtgärd med amorteringskravet och att alla storbanker har sådana processer på plats.

Det har vidare varit viktigt att Riksbanken börjat köpa bostadsobligationer sedan den marknaden sattes under press. I inledningen undviker banker att skicka dessa ökade kostnader vidare till kunder, men hade Riksbanken inte gått in så hade banker "behövt börja skicka vidare" dessa kostnader, sade Winsth.

Hon påpekade att räntor och inkomster är de två stora faktorerna för bostadsmarknaden. Att Riksbanken "tydligt signalerat att de vill ha låga räntor till hushåll" kombinerat med finanspolitiska åtgärder för att hålla uppe inkomster har gjort att effekterna på bostadsmarknaden hittills inte varit så stora som de annars kunde ha varit, fortsatte hon.

"Hösten blir verkligen avgörande", sade Annika Winsth samtidigt och pekade på hur pass mycket ekonomin kan komma i gång, då företag behöver intäkter då de inte klarar sig på bara skulder. Hur pass många som blir arbetslösa kommer att påverka hur stor inverkan blir på bostadsmarknaden.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson sade att ju längre krisen varar så drabbas arbetstagare i desto fler sektorer. Till skillnad från finanskrisen 2008-2009 har denna kris nu även slagit hårdare mot Stockholm. Fortsätter krisen i Stockholm riskerar den att drabba "arbetstagare som tagit stora lån och som antagligen inte räknat med att bli arbetslösa".

Hon tror att bostadsmarknaden högst sannolikt redan skulle ha försvagats klart mer utan alla åtgärder från penning- och finanspolitiskt håll. Blir coronakrisen långvarig befarar hon att läget på svensk bostadsmarknad blir mer som på 90-talet jämfört med utvecklingen under finanskrisen i och med att möjligheten till stöd i form av lägre räntor nu är begränsat.

"Med lägre räntor och en fastighetsskatt som försvann så upplevdes finanskrisen för dem som hade arbeten kvar inte alls som en kris", sade Cecilia Hermansson.