Eurogrupp: enas om en eurobudget med nya stöd

LUXEMBURG (Nyhetsbyrån Direkt) Eurogruppen har enats om alla kritiska delar av eurobudgeten utom själva beloppet.

Det sade eurogruppens ordförande Mario Centeno vid en presskonferens på torsdagen efter eurogruppens överenskommelse natten till torsdagen.

Storleken på eurobudgeten kommer att bestämmas inom ramen för förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2021-2027.

I början av processen ska EU-toppmöten och eurogruppen sätta strategiska prioriteringar för eurobudgeten. Under våren varje år ska euroländerna lämna in förslag på investeringar och reformer. Förslagen ska utvärderas av eurogruppen och godkännas av EU-kommissionen.

Pengarna i stödinstrumentet ska till 80 procent fördelas enligt en nyckel baserad på länders befolkningsstorlek och inverterad BNP (fattiga länder får mer). Dock ska rika länder åtminstone ha rätt till 70 procent av sina bidrag.

Resterande 20 procent av pengarna ska användas mer flexibelt, särskilt till stöd vid mer omfattande reformer.

Euroländerna måste själv bidra med 25 procent av stödet. Denna medfinansiering kan sänkas till 12,5 procent vid en lågkonjunktur.

Diskussioner kommer att fortsätta om en del av eurobudgeten ska kunna läggas utanför EU-budgeten i ett mellanstatligt avtal. Slutligt beslut ska fattas i samband med beslutet om EU:s långtidsbudget.

Finansminister Magdalena Andersson sade att Sverige och Danmark nu har fått vattentäta garantier för att slippa betala för eurobudgeten.

Hon framträdde tillsammans med Danmarks finansminister Nicolai Wammen, som instämde.

"Det var tuffa förhandlingar. Vi samarbetade väldigt nära med Danmark", sade Magdalena Andersson.

"Av alla förhandlingar jag har haft i EU de senaste fem åren är det här en av de riktigt stora framgångarna", fortsatte hon.

Trots att EU-länderna vid eurogruppens möte i juni enades om att icke euroländer som Sverige och Danmark inte skulle behöva bidra med finansieringen av eurobudgeten fanns det EU-länder som under onsdagskvällens förhandlingar verkade vilja glömma löftet, sade Magdalena Andersson.

Andra länder ville skjuta upp denna försäkran till de avslutande förhandlingarna om hela EU:s långtidsbudget 2021-2027. Då hade Sveriges och Danmarks krav att slippa betala till eurobudgeten blivit en bricka i dessa förhandlingar, sade finansministern.

"Den tanken brottades ner under förhandlingarna. Nu har vi ett väldigt klart förtydligande", sade hon.

Magdalena Andersson kunde på rak arm inte säga hur mycket pengar Sverige kommer att spara. Men minst lika viktigt är principen att icke euroländer inte ska betala till arrangemang som bara är avsedda för euroländer.

Det är viktigt att etablera principen eftersom många euroländer vill utöka eurobudgeten i framtiden eller skapa andra euroinstrument.

"Annars skulle vi hamna i hopplösa förhandlingar framöver", sade hon.

Den exakta formen för hur Sverige och Danmark ska kompenseras "för att ta itu med deras fulla ekonomiska ansvar i förhållande till BICC (eurobudgeten)" ska definieras senare, lyder överenskommelsen.

Sverige och Danmark väntas ta ställning till det ekonomiska arrangemanget genom beslut i riksdagen och folketinget.

Däremot måste Sverige och Danmark betala till ett nytt instrument för att hjälpa icke euroländer att kvalificera för euron. Skillnaden är att detta stöd ska ligga inom EU-budgeten, sade Magdalena Andersson.

Utformningen av detta stöd är inte klar.

Beträffande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget passade Magdalena Andersson och Nicolai Wammen på att tillsammans upprepa sin gemensamma ståndpunkt, att EU-budgeten måste hålla sig till 1,0 procent av EU:s BNI. EU-kommissionen har föreslagit en kraftig ökning av EU-ländernas bidrag till budgeten för att kompensera för när nettobetalaren Storbritannien lämnar EU.

"Som alla andra får EU rätta munnen efter matsäcken", sade Magdalena Andersson.

Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna har bildat en gemensam front för att hålla EU-budgeten till 1 procent av BNI. Även Tyskland har gett sitt stöd åt detta.