EU: DE 4 SPARSAMMA FÖRESLÅR LÅN FRÅN 2-ÅRIG ÅTERHÄMTNINGSFOND

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike står fast vid att EU:s återhämtningsfond ska ge lån, inte bidrag, till de EU-länder som har drabbats hårdast av coronakrisen.

De står också fast vid sin tidigare restriktiva inställning till EU:s långtidsbudget 2021-2027.

På lördagen presenterade "de fyra sparsamma länderna" sitt motförslag till det tysk-franska förslaget från den 19 maj om en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ger bidrag.

På onsdag kommer kommissionen att presentera sitt förslag till återhämtningsfond och omarbetad långtidsbudget.

Detta förslag blir utgångspunkten för förhandlingar mellan EU-länderna, som väntas bli hårda.

I sitt förslag föreslog de fyra att EU skapar en tvåårig nödhjälpsfond baserad på "lån-för-lån"-principen, att EU lånar upp pengar som sedan kan lånas ut billigt till behövande.

Någon storlek på fonden angavs inte.

Många behövande är redan högt skuldsatta, som Italien och Spanien. De menar att de inte har råd att öka sin skuldbörda och vill därför ha bidrag.

"Fonden bör vara ett tillfälligt, tidsbegränsat instrument som ger lån till de som har behov av det och med tydliga villkor som ska uppfyllas för att få ta del av lånen", sade statsminister Stefan Löfven i ett uttalande.

Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike föreslog också att fonden ska ha en "solnedgångsklausul" som betyder att den automatiskt upphör efter två år.

Skulden ska inte mutualiseras, ansåg de fyra. Varje EU-land ska var ansvarig för sin andel av skulden.

Lånen ska tilldelas efter en noggrann behovsprövning till de mest drabbade sektorerna, som sjukvård. Men även tillväxtfrämjande områden ska prioriteras, som forskning, innovation, klimat och digitalisering, ansåg de fyra.

Lånen ska villkoras till att mottagarländerna åtar sig att genomföra ekonomiska reformer, följa EU:s budgetregler, följa rättsstatsprinciper och skydda pengarna mot bedrägerier.

När det gäller EU:s långtidsbudget står de fyra sparsamma fast vid att EU-ländernas inbetalningar ska begränsas och att de själva ska få budgetrabatter för att inte betala orimligt mycket.

Dock nämnde de fyra inte sitt tidigare krav, att långtidsbudgeten inte får överstiga 1 procent av EU:s BNP.

EU:s BNP väntas falla med 7,4 procent i år och stiga med 6,1 procent nästa år, enligt kommissionens prognos den 6 maj.

"Ytterligare resurser för EU, oavsett hur de finansieras, kommer att anstränga nationella budgetar än mer", skrev de fyra i sitt förslag.

De upprepade sitt krav på en modernisering av EU-budgeten. Omprioriteringar bör nu göras mot framtunga, tillväxtfrämjande utgifter.

De fyra länderna är alla nettobetalare till EU:s budget och har haft ett nära samarbete i förhandlingarna om långtidsbudgeten.

EU-toppmötet den 20-21 februari slutade i djup oenighet mellan nettobetalare och nettomottagare.

Långtidsbudgeten är tänkt att användas för upplåningen till återhämtningsfonden. EU-länderna ska ge nya garantier till budgeten, som gör det möjligt för kommissionen att ta upp lån.

Bengt Ljung +32-2-230 74 56
http://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt