BANK: BREMAN FÖRESLOG GRÖNA KAPITALKRAV VID BANKFÖRENINGSMÖTE (OMS)

(Omsändning av nyhet från torsdagskvällen med anledning av att Anna Breman nu utsetts till ny vice riksbankschef)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Gröna kapitalkrav som skulle göra det billigare för banker att låna ut pengar till miljövänliga verksamheter, och omvänt, var ett av de förslag som kom upp vid Bankföreningens årsmöte 2019 som kretsade kring hållbarhet och finansiell brottslighet.

Anna Breman, chefekonom vid Swedbank, noterade under ett panelsamtal att många ekonomer i första hand vill se en global koldioxidskatt, men eftersom en sådan inte ser ut att bli verklighet de närmaste åren bör man satsa på de näst bästa alternativen, anser hon.

Att differentiera bankernas kapitalkrav utifrån miljövänlighet, antingen genom att fördyra utlåning till miljöskadliga verksamheter eller att sänka kapitalkraven för utlåning till miljövänliga verksamheter, skulle få banker att beakta miljöeffekter vid utlåningsbeslut enligt chefekonomen.

Samtidigt anser Anna Breman att det är en utmaning att utforma kapitalkrav för miljöskadliga företag som genomgår ett arbete för att bli miljövänligare, såsom stålföretaget SSAB med stora koldioxidutsläpp som samtidigt försöker ta fram metoder för fossilfri tillverkning av stål.

"Lyckas de med fossilfritt stål är det fantastiskt, men det är inte säkert att de kommer att lyckas", konstaterade chefekonomen.

Hon lyfte vidare fram att centralbanker i Europa kommer att göra stresstester av banker utifrån miljörisker framöver.

"Det händer nu - inte om fem år", sade hon vid bankmötet där det hölls en paneldiskussion kring hållbarhet och en kring finansiell brottslighet och penningtvätt.

Vid mötet togs även mer klassiska bankregleringsfrågor upp, såsom kommande kapitalkravsförändringar. Bankföreningens vd Hans Lindberg framhöll att kapitaltäckningen bland svenska banker är högre än för banker i EU:s bankunion. Han anser att Sverige har säkrat den finansiella stabiliteten så långt som det är rationellt att göra.

Slutförandet av Basel 3-regelverket, det som ibland kallas för Basel 4, kan få stora konsekvenser för svenskt vidkommande, varnar han för. Inriktningen att införa globala riskviktsgolv innebär att det skulle bli störst ökning av kapitalkraven för de mest stabila länderna i Europa såsom Sverige, något som enligt Hans Lindberg kommer att driva upp bankernas utlåningsräntor.

Som tur är har Tyskland och Danmark nu vaknat i frågan, sade han och uppmanade den svenska regeringen att agera.

Finansmarknadsminister Per Bolund uppgav vid mötet att regeringen ser med viss oro på de internationella förslagen och uttryckte kritik mot bruttosoliditetskrav, alltså icke riskjusterade kapitalkrav som behandlar all typ av utlåning på samma sätt. Det är en regleringsmodell som i någon mån liknar modellen med globala riskviktsgolv.

Hur regelverket ska införas i EU-lagstiftning har regeringen möjlighet att påverka, och regeringen kommer att vara aktiva och agera för att man ska väga in riskperspektivet vid utformning av kapitalkraven, försäkrade Per Bolund.

Bankföreningen upprepade även sin kritik mot regeringens ambition att från 2022 införa en ny bankskatt, i spåren av de tidigare planerna på att öka beskattningen av finanssektorn som inte har genomförts. Bankföreningen anser bland annat att övervinster inte förekommer i sektorn. Vd Hans Lindberg pekade även bland annat på att stora reserver redan har byggts upp genom avsättningar till krisfonder.

Regeringen backade under förra mandatperioden från förslaget om en särskild löneskatt för finanssektorn. Ett annat alternativ som har nämnts - att höja skatten via resolutionsavgiften - vore enligt Bankföreningen emot EU-regler. Ett tredje alternativ - en differentierad bolagsskatt - kan enligt branschorganisationen därför finnas i regeringens kikare. För att få in 5 miljarder kronor i årlig skatt, som avsikten är, skulle det dock krävas en höjning av bolagsskatten för bankerna till 28 procent, hävdade Hans Lindberg.

Bolagsskatten i Sverige har sänkts till 21,4 procent och planeras att sänkas ytterligare i närtid.